ORIGINS En rapport från International Society for Nutritional Psychiatry Research (ISNPR) konference Bethesda Washington 30Juli-3 Aug

Fötter i ett asfalterat landskap

ORIGINS-
En rapport från International Society for Nutritional Psychiatry Research (ISNPR) konference, Bethesda, Washington 30 Juli-3 Aug 2017.

Som repressentant för Föreningen för Integrativ Medicin i Sverige närvarade jag vid denna första konferens i sitt slag.

ISNPR bildades i Australien redan 2011. Det är ett internationellt samarbete som sedan det bildades arbetat för att försöka arrangera en internationell konferens och samla internationell expertis, forskare och kliniskt verksamma inom såväl dietetik som psykiatri. Konferensen pågick i fyra dagar och den samlade kompetensen, kunskapen, resultatet och upplevelsen av detta är svår att sammanfatta och förmedla på några sidor.
Men det framstår för mig som helt orimligt att inte nutrition och rörelse inom en snar framtid kommer att vara en betydande och viktig del av behandlingen av psykisk ohälsa. Eller som det uttrycks i ett ”statement” skrivet av flera av de forskare som arrangerade och deltog i konferensen:

Nutritional medicine as mainstream in psychiatry (1)

Inledning:
”Origins- early life soulutions to the modern health crisis”(2015) är namnet på en bok skriven av Professor Susan Prescott. Hon är barnläkare, immunolog och forskare inom allergologi. Hon har även skrivit boken ”The Allergy epidemic- a mystery of modern life” (2011) och en nyutkommen bok tillsammans med Alan Logan; ”The secret life of your microbiome.” Hon är den som inleder konferensen och har blivit ombedd att, som hon säger, ”keep it big” Hennes föreläsning bottnar i en enorm kunskap om immunologi, allergier och dess konsekvenser för dem som drabbas men hon sträcker sig över många olika fält av kunskap. Hon gör en tillbakablick till människans ursprung men tar sedan sats ifrån den punkten i historien då människan för första gången kunde titta på sin hemplanet utifrån genom 60-talets rymdresor. Hur ändrade det ögonblicket vår syn på vår planet? Hon återkommer till Jorden och till dagens sköra bisamhällen och hur binas välbefinnande i allra högsta grad påverkar människors föda. Hon nämner inte bara dysbios i relation till mag-tarm obalans som jag är van att använda begreppet. Hon lyfter dysbios till att innefatta dysbiotiska krafter. Det är inte bara människans mikrobiota som är i obalans. Hela ekosystemet på jorden, hav och sjöar såväl som immunförsvaret hos små barn. En låggradig inflammation som i många fall även ligger bakom de som vi i Sverige kallar välfärdssjukdomar. Hon säger också att vi ska se de små barnen med alla allergier som kanariefågeln i kolgruvan. Illavarslande.

Trots det akuta budskapet förmedlar hon ändå att det finns hopp men att vi just nu kör ”in the fast lane!” När hon säger det visar hon en bild av racerbilar som trängs på en bana och där alla har ett känt varumärke från antingen livsmedelsjätte eller läkemedelsbolag samt en med loggan av ett känt växtnäringsbolag. Hon säger: ”Alla eventuella likheter med existerande företag är här fullständigt medvetna” Hoppet finns i att vi redan nu börjar agera. Vetenskapliga belägg finns för att visa att en omställning till ett mer hållbart levnadsätt är vägen framåt. På ett väldigt modigt och för en forskare ovanligt sätt avsutar hon: Ingen ytterligare forskning krävs.

Att översätta ORiGINS till svenska

Det visar sig inte vara helt enkelt. ”Med flera olika ursprung eller orsaker” ” Mångbottnad” kanske, ”begynnelser eller härkomster”? Den minsta gemensamma nämnaren i alla dessa översättningar är att det finns flera förklaringar som samverkar som bakomliggande orsaker till den moderna hälsokrisen. Vad består då hälsokrisen i? En förklaringsmodell för psykisk ohälsa som flera föreläsare återkommer till är att man inom psykiatrin har behandlat hjärnan som om den befunnit sig utanför kroppen. En dietist från University of New South Wales i Australien som föreläser om sitt arbete med patienter som lider av psykos och schizofreni pekar på det absurda i detta genom att visa en bild på två brandmän som utför hjärt-lungräddning på var sin del av en docka där huvudet är skilt från kroppen. Denna ganska makabra bild kan inte bli tydligare. Vi har en pågående kris i att se psyke och soma som olika av varandra oberoende delar i det mänskliga ekosystemet. Ett ekosystem som i sin tur inte kan skiljas av från den värld vi befinner oss i, som inte kan skiljas från vår kultur och framförallt inte från det vi på daglig basis väljer att äta.
Av någon underlig anledning har det länge ansetts vara av underordnad betydelse vad en människa med en psykiatrisk diagnos äter. Kanske eftersom hjärnan, på sin piedestal, inte möjligen kan påverkas av vad som händer i den inte lika upphöjda mag-tarmkanalen?

The gut-brain axis och ökad tarmpermeabilitet (sk. Läckande tarm)

Professor John F. Cryan är verksam på Univerity College Cork, Irland. Jag har haft turen att lyssna på honom vid några tillfällen tidigare bland annat på KI i Solna och känner igen hans inledning om hur stressen av det moderna samhället kan påverka oss negativt och att det i de musstudier han och hans forskargrupp har publicerat även visat sig ändra sammanssättningen av tarmfloran. De stressorer det moderna livet utsätter oss för som han lyfter är bl.a en stressig arbetsmiljö, långa bilköer, bolån och i Washington har han även lagt till en bild på Donald Trump!
De vägar kommunikationen mellan tarmar och hjärna tar är inte i detalj kartlagda men än så länge säger forskare att kommunikationen delvis sker via: Immunförsvaret, som till 80-85% återfinns i mag-tarmkanalen. Metaboliter, främst sk SCFA (short chain fatty acids) Dessa är en biprodukt av tarmbakteriernas arbete med att bryta ned fibrer. En anledning att äta mer fiberrik kost är således en bättre mage-hjärna interaktion. Dessutom sker kommunikation via vagusnerven och hormoner.
Att utsätta kroppen och hjärnan för stress, som givetvis kan vara av både yttre och innre ursprung behöver inte alltid vara av ondo. Vi människor har utan tvekan också olika höga trösklar för hur mycket stress kroppen klarar av. Det som forskningen visar är dock att om stress av olika slag leder till att tarmflorasammansättningen ändras kan det i sin tur leda till det som tidigare inom alternativmedicinen kallats för läckande tarm men där den korrekta termen är en ökad tarmpermeabilitet. En ökad genomsläpplighet. Värt att nämna i detta sammanhang är att ytan på vår tarm om den skulle spridas ut är 300m2, vilket kan göra att vi förstår hur stor yta som finns i vår kropp och där kommunikation ständigt pågår.

Kost och depression- ”Kan vi förebygga och behandla depression genom att höja matkvalitet?

Frågan ställs av Professor Felice Jacka, ordförande för ISNPSR och svaret på den frågan är ett givet ja! Problemet är återigen att vi inte kan eller ens ska försöka förflytta en människa från den världen vi befinner oss i. En värld full av lockande skräpmat, godis, läsk, allt det som om det överkonsumeras, riskerar att bidra till att framkalla sjukdom. Snacks och skräpmat är som alla vet svårt att motstå. Min erfarenhet från primärvården är att många gärna vill ändra sina kostvanor, de är motiverade och börjar med entusiasm men det hela faller av den anledningen att vi helt enkelt inte befinner oss i en gynnsam miljö. Det krävs en stor dos information, kunskap, utbildning och en vilja av stål hos både patient och behandlare för att göra de livsstilsförändringar som behövs. Det är knappas enkelt men skulle, om det fanns politisk ambition, gå att förenkla.
I en nyligen publicerad studie (2)”The smiles trial” som bland annat professor F. Jacka, ansvarar för och som hon går igenom under sin föreläsning visar att kostintervention i form av 7 besök hos dietist minskade symtom hos patienter med Major Depressive Disorder (MDD) i jämförelse med kontrollgrupp som fick behandling i form av socialt stöd. Professor Jacka och hennes team drar slutsatsen att kostbehandling bör vara en del i behandlingen av depression. Det här vill säga att det inte är nog att ge kostråd vid ett tillfälle utan att kostbehandling med uppföljning var det som hade effekt.

Tidiga resultat av forskningen kring och klinsk erfarenhet av att använda ketogen kost vid behandling av schizofreni.

Professor Christopher Palmer, Harvard Medical School, är tredje talare i en serie föreläsningar om ketogen kostbehandling. Först ut var Dr Zoltan Sarnyai och en av dr Sarnyais doktorander, Ann-Katrin Kraeuter. Ann-Katrin beskriver både teorin bakom djurförsöken och hur de genomförts. Forskargruppen menar att man i kliniska studier bör behandla människor med andra utöver depressionsproblematik, svåra psykiatriska diagnoser som psykos och schizofreni med ketogen kost. I praktiken är det dock så att det finns stora svårigheter i att hålla en ketogen kost. Det är inte en lågkolhydratkost eller ens LCHF utan en strikt ketogen kost, där den specifika kosten som rekommenderas den enskilde patienten, kontrolleras med förhållandet mellan fett mot kolhydrater och protein. För att den ketogena kosten ska ha en terapeutisk effekt bör förhållandet vara 4:1 
Det är välkänt att ketogen kost kan användas som behandling av epilepsi. Det är ingen ny behandling utan har använts sedan 20-talet. När medicinerna för epilepsi kom på 50-talet slutade man i princip använda ketogen kostbehandling och idag används den vid så kallad behandlingsresistent epilepsi, vilket innebär att inga mediciner fungerar, kostomläggning är således det sista alternativet. Den har så god effekt att den enskilde skulle kunna fundera över om det inte ska vara det första?
Professor Christopher Palmer är inte bara forskare utan även kliniker och går igenom två fallbeskrivningar. Dels en 30-årig man med svåra psykotiska episoder som så länge han höll sig till en strikt ketogen kost var helt fri från vanföreställningar och en kvinna med liknande problem och depression som visade sig få samma goda effekt av ketogen kost. Han poängterar vid ett flertal tillfällen att det är en mycket svår kost att hålla sig till och båda patienterna hade haft flera ”återfall” men så länge de höll sig till kosten mådde de båda mycket bra och kunde både arbeta och umgås med familj och vänner.
Christopher Palmer visar även upp en bild på hur många olika sjukdomar och psykiatriska diagnoser vid vilka det finns antingen fall-beskrivningar eller forskning på ketogen kostbehandling som intervention. En ansenlig lista.

 

Brainfood; att njuta istället för att utesluta, en fråga om kvalitet.

Dr Drew Ramsey är Psykiatriker och docent vid Colombia university. Han är en i USA välkänd förespråkare för nutritionspsykiatri. Han inleder med att säga att våra hjärnor faktiskt använder 20% av den energi vi får i oss. Hjärnan är ett energislukande organ. Om den energin vi får i oss är av låg kvalitet och näringsfattig, läs skräpmat, kommer hjärnan på sikt få näringsbrist.
Dr Ramsey har även skrivit böckerna ”The happiness diet” ”Eat complete” och sist men inte minst en fördjupning i ämnet grönkål med den eventuellt kittlande titeln ”Fifty shades of Kale”!! Det är en bok som levererar vad den lovar. Både underbara recept på grönkål i alla olika former men också massor av bilder på små ihopknutna grönkålsknippen!!!

”Fifty shades of kale”

På konferensen är Dr Ramsey deltagare i sista dagens workshop som heter Brain Food Prescription. Han levererar ett ganska rättframt budskap som egentligen går precis hand i hand med det som jag själv försöker förmedla som professionell, nämligen att mat kan vara en av livets stora njutningar, att det finns andra vägar än att banta eller gå på en viss diet för att genom kostomläggning påverka sitt välbefinnande.

Lösningen är mat av hög kvalitet!

I kvalitetsbegreppet ingår enligt Dr Ramsey när vi pratar om kött, hur djuret behandlats under uppväxten såväl som hur det slaktas och köttet förädlas. När det gäller grönsaker, hur de odlats, i vilken jord, bekämpningsmedel eller snarare frånvaron av,hur de förädlas och för både animalier och vegetabilier hur de har processats innan de hamnar på hyllan i butiken. Detta påverkar utan tvekan sammansättningen och innehållet av näringsämnen i maten. Dr Ramsey och hans team har gjort analyser av livsmedel för att få fram vilka som har högst näringsvärde i form av vitaminer och mineraler per kalori och det som den näringstörstige bör sträva efter att få i sig mer av är Inälvsmat.

Lever, njurar och hjärta!!


Integrativ Medicin internationellt och i Sverige

Att vara en integrativ medicinsk vårdgivare är att ha en helhetssyn på människan, där psyke och soma är integrerat i varandra liksom den professionellas förståelse för detta.

Det är fantastiskt roligt att på en stor internationell konferens stöta på så många Integrativ -medicinska vårdgivare och forskare. På flertalet platser, inte bara i USA utan även på flera platser i Australien, finns redan sedan många år tillbaka Integrativmedicinska institut vid flera universitet. Många är repressenterade på konferensen både av föreläsare och utställare.
Desto sorgligare framstår i ljuset av det hur tydligt det är att vi i Sverige tyvärr inte kommit lika långt när det gäller Integrativmedicinsk vård och forskning.
Inom Föreningen för Integrativ Medicin och Läkareföreningen för Integrativ Medicin i Sverige står vi bakom och har skrivit under”The Berlin agreement: Self-responsibility and action in practicin and fostering Integartive Medicine and Health globally.

Ett dokument som är resultatet av arbete från 2017 års World Congress on Integrative Medicine and Health.

Sammanfattningsvis och eventuellt lite slarvigt uttryckt kallar jag det personligen för en arbetsbeskrivning som jag kan använda utan att behöva kompromissa med min moraliska grund i mitt yrke som dietist och vårdgivare. Det är idag ett stort fokus på styrning av vården som inte alltid har vare sig patienten eller vårdgivarens bästa som första prioritering.

Samma dag, faktiskt exakt samma tid, som mitt plan lyfter från Arlanda mot Washington håller Stefan Löven sin presskonferens om informationsskandalen vid Transportstyrelsen. Jag flyger iväg till USA funderandes på hur utförsäljning, krav på vinster, den politik som gör att outsourcing blir ett krav gör att sådana här skandaler riskerar att bli allt fler. Inom vården pågår just nu och har pågått en tid en försäljning av välfärden som inte liknar något annat. Många som jobbar inom vården och andra omvårdande yrken vittnar om de svåra dilemman de ställs inför dagligen när resurserna är små, kraven högt ställda och tiden knapp. Många får stressrelaterad ohälsa som depression, stress och utmattningssyndrom. Idag medicinerar 900 000 svenskar med SSRI-preparat. Det är en förskräckig utförsäljning av folkhälsan.

900 000 människor!

Någon tjänar väldigt mycket pengar på denna ohälsa och det är inte svenska folket.

Jenny Levin, dietist och ledamot i Föreningen för Integrativ Medicin, Stockholm.

Avslutning  och reklam för FIM och LIMs kommande seminarium:

I April 2018 kommer Föreningen för Integrativ Medicin och Läkareföreningen för Integrativ Medicin arrangera en tvådagars koneferns i Stockholm med titeln:

Bortom medikalisering- Nya perspektiv på depression, stress och utmattning.

Där vi i enlighet med en Integrativmedicinsk agenda kommer pressentera ett tvärvetenskapligt sammanhang med flera olika perspektiv och förståelse för denna problematik. Varje föreläsningsavsnitt kommer att avslutas med en tvärvetenskaplig panel där föreläsarna inför publik diskuterar utifrån sitt perspektiv och hur man kan förstå det i relation till den andres.

Inbjudan kommer att läggas ut på hemsida och i andra medier.

Nätverket för Integrativ Medicin i sverige på FB: Nätverket för Integrativ Medicin i Sverige

Referenser:
1. http://www.thelancet.com/journals/lanpsy/article/PIIS2215-0366(14)00051-0/fulltext
2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28137247
3. https://www.ecim-iccmr.org/fileadmin/ecim-iccmr/editors/documents/Berlin_Agreement_on_Self-Responsibility_160417.pdf

Livsmedelskvalitet, mjölk, bröd och gluten. Några funderingar om ett glas mjölk och en macka.

Ett glas mjölk och en macka

Livsmedelskvalitet
Några tankar om ett glas mjölk och en macka.

Bakgrund
Det låter så oskyldigt, ett glas mjölk och en macka, ett mellanmål helt enkelt. Det kan dock erbjuda en hel del bryderier när detta lilla mellanmål ska serveras. Nuförtiden.
Allergierna ökar i Sverige och i världen. Många behöver använda alternativa bröd och mjölksorter av olika anledningar som olika typer av mag-tarmsjukdomar t.ex. IBS (Irritable Bowel syndrome) IBD (Inflammatory Bowel Disease) NCGS (Non Coeliac Gluten Sensitivity) vid vilka det kan vara fördelaktigt, behövligt eller rent av nödvändigt att utesluta vissa livsmedel.
Utöver allergier, intolerans, dysbios (rubbning i tarmfloran) och inflammatoriska tarmsjukdomar så väljer en hel del människor idag att utesluta mjölk och gluten av andra anledningar. Det är givetvis inget som någon annan ska lägga sig i huruvida man väljer att äta glutenfritt eller inte och detsamma gäller för mjölk.
Problem kan uppstå när föräldrar vill att barnen ska få specialkost i skolan utan att det finns en medicinsk orsak till detta och således inget intyg från läkare eller dietist.
Vi träffar i våra yrken flera barn och vuxna som upplever hälsovinster genom att utesluta mjölk och bröd i den form dessa livsmedel finns tillgängliga idag. Några exempel är minskade symtom från en krånglig mage, ökad koncentration, minskad smärta i leder.

Livsmedelskvalitet
I försöken att komma till rätta med sin egen och/eller ett barns krånglande mage, överkänslighet eller eksem är det som sagt många som väljer de gluten- eller mjölkfria alternativen i butiken och på så vis löser ett problem. Kvarstår gör dock problemet att det i många fall inte innebär en kvalitetsförbättring. Ett glutenfritt bröd kan vara bakat på vetestärkelse eller majsstärkelse och för att ge brödet de egenskaper som ett bröd bakat på vete eller råg har i smak och konsistens behöver man tillsätta en hel del socker och andra tillsatser. Vilket vi vet kan ha negativ inverkan på bl.a. mångfalden av bakteriestammar i framförallt tjocktarmen, det i sin tur är förknippat med ökad risk för allergi och även diabetes typ 2 på sikt. Mödrars intag av margarin och lättprodukter av mjölk har visat sig bidra till ökad risk för allergiutveckling hos barn i jämförelse med om mamman väljer riktigt smör och helfeta mjölkprodukter.
Frågan är, vad är skillnaden mellan kvalitet på mjölk och mjölk, är det någon skillnad på att äta en yoghurt som är framställd på mjölkpulver och den som kallas ”Mild yoghurt” med naturlig fetthalt eller än mer den som är fermenterad direkt från opastöriserad mjölk med hjälp av kefirgryn eller en startkultur för yoghurttillverkning?
Är det någon skillnad på ett vanligt butiksbröd med extra vetegluten (det är tillåtet att tillsätta i nyckelhålsmärkt bröd vilket man gör för att fullkornsbröd ska bli mer fluffiga och tilltalande för konsumenten) och ett rågsurdegbröd som fått jäsa under försvarlig tid då smaker utvecklas och biotillgänglighet av vitaminer och mineraler ökar, kan man fråga sig.
Om man drar det till sin spets är frågan: skulle det innebära någon skillnad i utvecklingen av allergiska sjukdomar och mag-tarmrelaterade sjukdom om mellanmålet var av en högre kvalitet?

Jämförelse
Jämför en skiva Lingongrova (Sveriges mest köpta bröd) med margarin och ett glas lättmjölk med ett rågsurdegsbröd med fullkorn och riktigt smör och ett glas lokalproducerad opastöriserad mjölk.
Lyft sedan jämförelsen ännu ett steg och föreställ dig att ALLA mackor och mjölkglas som serverades i svenska skolor, på sjukhus och äldreboenden var av det vi säger är högre kvalitet. Vad skulle det innebära för mag-tarmhälsa och utveckling av allergier? För den generation som växer upp nu och nästa i sin tur? Skulle vi vända trenden med att servera en högre kvalitet på mjölk och bröd?

Det finns en hel del som tyder på det! Ny forskning från Lunds universitet visar att mängden gluten är viktigt för om barn utvecklar celiaki eller inte.
När ett bröd bakas med råg och surdeg är glutenhalten betydligt mindre och även i ett surdegsbröd bakat på t.ex. dinkelvete är glutenhalten lägre vilket beror på att gluten bryts ned i den sura miljön.
Vi vet också att barn som växer upp och dricker opastöriserad mjölk har minskad risk att utveckla allergier och astma. Det gäller både barn som bor på gård och i stadsmiljö.
Dessutom innehåller opastöriserad mjölk enzymet laktas, så att även de som har laktosintolerans tål mjölk bättre.

Med modern teknik är det utan tvekan möjligt att se till att opastöriserad mjölk är säker att konsumera. Den skulle kunna säljas i butik och serveras på skolor runt om i landet. Pastöriseringstvång infördes av skäl som säkerligen var goda 1937. Sedan dess har mycket hänt och det är dags att omvärdera hur säker mjölken och brödet är att förtära i den form dessa livsmedel framställs, säljs och serveras idag.

Jenny Levin, dietist och Ralf Sundberg, läkare, docent och forskare.

 

7/10 arrangerar Föreningen för Integrativ Medicin och Läkareföreningen för Integrativ Medicin ett heldagsseminarium på temat  ”Mjölk och gluten- med risk för både patient och behandlare”

Ladda ned inbjudan som PDF

 

Referenslista:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26389822

Ny forskning avgränsar möjliga orsaker till glutenintolerans


https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27021684
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26199213
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26389822
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23534445

Universums ljuvligaste sommardessert

Här är efterrätten du letat efter

Svarta vinbär! Egentligen är de lila men det märker man först när man tillagar dem. Det lila färgämnet i svarta vinbär är en antioxidant i flavonoidgruppen, antocyanid. Det är sedan länge känt att antioxidanter från frukt, bär och grönsaker, som namnet avslöjar, hjälper kroppen med att neutralisera reaktiva syremolekyler. Nya rön talar även om att färgämnen i maten är av godo för människans tarmbakterier. Dessa i sin tur har mycket större betydelse för människans fysiska och psykiska välbefinnande än vad man tidigare trott.

Den andra ingrediensen i denna dessert är kefirgrädde, syrad grädde eller cremé fraiche. Kefirgrädde är det sensationella resultatet av att lägga kefirgryn i grädde istället för mjölk. Har man inte kefirgryn så går det att få tag på här, Kefirgryn! En svensk kefirgrynsdelningsgrupp. När man syrar grädde med kefirgryn återfinns den stora mångfalden av goda bakterier och svamp som utgör den komplexa sammansättningen i grynen i den syrade grädden.  Som en jämförelse kan man ta en kommersiellt framställd kefir som har mellan 1-4 stammar av mjölksyra bakterier medans analyser av kefirgryn har visat att de har 50 olika stammar. Vilka stammar varierar också beroende på var grynen kommer ifrån och vilken sorts mjölk de har växt i. Det är skillnad på om de växt i pastöriserad, homogeniserad mjölk eller opastöriserad mjölk t.ex. Nu ska inte den här texten handla om kefir eftersom hela sommaren då kommer gå åt att läsa allt som kan skrivas om dessa makalösa gryn. Men det kan ändå vara värt att veta att efter ca 4 h av fermentering av grädde med kefirgryn är pH-värdet så surt (under 4,6) att de eventuella sjukdomsframkallande bakterier som levde i grädden inte längre kan föröka sig. Det är således inte bara en smakförbättrare utan även en konserveringsmetod. Dessutom ändrar proteinerna i grädden struktur och blir mer lättsmälta. Kefirgrädden får en mer gynnsam aminosyraprofil, kan man säga om man vill.

Utöver antioxidanter och goda mjölksyrabakterier blir inte den här historien komplett utan att man också tar upp ett av kroppens hormoner: serotonin. Serotonin har många olika funktioner i kroppen men det beskrivs ofta som ett sk. lyckohormon. Det ligger lite närmare sanningen att säga att serotonin talar om för oss att vi befinner oss i en gynnsam miljö. 90% av detta hormon tillverkas i tjocktarmen av  Enterochromaffinceller.

Inget av detta behöver man dock veta för att förstå varför det är så fantastiskt nyttigt att äta den här efterrätten… Svaret finns här i tillagningen och sedan såklart även i hur man väljer att äta den.

Recept på efterrätten med det anspråkslösa namnet ”Universums ljuvligaste sommardessert” Ca 10 portioner

Ingredienser:

Årets skörd av svarta vinbär

2 dl kefirgrädde (använd ekogrädde)

Ekologisk vaniljstång

En klick lokalt producerad honung, kallslungad.

Gör så här:

Plocka och rensa bären. Koka dem sedan på svag värme och mosa dem till marmeladkoncistens. Tag kastrullen av plattan och låt marmeladen svalna. Tag en halv vaniljstång och rör ned den oslagbara mångfalden av smaker och dofter i kefirgrädden. Observera noga hur de små vaniljfröna sprider sig i grädden. Unna dig gärna att dofta en extra gång på vaniljstången eller fingrarna som har skurit och tömt den på innehåll. Pausa och njut samt kom ihåg doften till senare när du äter din dessert.  Häll upp den vaniljdoftande syrade grädden i små glas ca 1 msk i varje. Ställ dem i kylskåp tills grädden stelnat, det tar en liten stund. Under tiden, om bären svalnat, söta efter tycke och smak med honung. Använd ca 1-1,5 dl färdig marmelad. Resten av skörden kan man frysa in i mindre förpackningar lämpliga att ta fram en mörk och ruskig novemberkväll då behovet av en påminnelse om ljuva sommarnätter är som störst. Nu är det dags att lägga på en klick av marmeladen på kefirgrädden. 1 msk ungefär. Ställ tillbaka i kylen.

Serveras bäst kall efter en grillmiddag ihop med en enkel espresso och trevligt sällskap.

MEN. När du äter lägg noga märke till färgen som bildas när svartvinbärstoppen blandas med kefirgrädden! Det är den färgen som avslöjar att smakerna i kefirgrädden och svarta vinbären kommer att gifta sig.  Tillåt alla sinnen att närvara. Njut långsamt. Låt smaken, doften, färgen, stämningen, tiden du lagt på att plocka bären bidra till kunskapen om varför den här efterrätten är så välgörande, nyttigt och god.

Nu är frågan om individen som äter denna lilla anrättning befinner sig i en gynnsam miljö för att personen är mätt och precis blir bjuden på efterrätt eller är det antioxidanterna, mjölksyrabakterierna och utsöndring av serotonin som talar om för personen att det är en gynnsam miljö eller är det den rosafärgade solnedgången?

Enjoy!

 

Årets skörd

 

 

 

Mind, mood and microbes! Internationell konferens i Amsterdam

Mind Mood & Microbes first international Conference Amsterdam 1-2 dec 2016.

Som representant för Föreningen för Integrativ Medicin och anställd av Metropolitan Rehab i Sundbyberg hade jag med stor glädje möjlighet att närvara vid en internationell konferens i Amsterdam i början av december 2016 med namnet Mind Mood & Microbes.

Learn each other´s language

Det har hänt mycket! När jag började förstå sambandet mellan magen och hjärnan (utöver att man såklart ska gå på magkänsla!!!) tillhörde diagnosen ”läckande tarm” fortfarande alternativmedicinens domäner. Det här börjar bli några år sedan nu och i Amsterdam på den internationella konferensen Mind, Mood & Microbes var det fler av de föreläsande forskarna som nämnde denna diagnos än som inte gjorde det. Den här konferensens syfte var bland annat att samla forskare, kliniker och hälsokostföretag främst inom probiotikatillskottsbranschen för att söka vägar från forskarnas laboratorier till den kliniska vardagen och utröna vilka råd vi egentligen kan ge våra patienter när det kommer till kostbehandling eller behandling med probiotikatillskott vid depression, parkinsson och autism.
Vidare, var några av mina frågor hur långt forskningen har kommit i kostfrågan; är det viktigt ur tarmflorasynpunkt vilken kvalitet det är på maten vi äter och hur påverkar det i sin tur människan fysiskt och psykiskt?
Är det till och med så att det är den här kopplingen som slutligen kan förklara det där mysteriet som vi alla säkert har bevittnat: Hur vissa människor verkar klara sig hyfsat bra med hälsan i behåll på snabbmat, läsk och chips, bristfällig fysisk aktivitet och även unnar sig en och annan öl till helgen eller vin och t.o.m röker utan att de verkar påverkas negativt. Medan andra inte kan så mycket som kasta en blick på snabbmatsköket utan att det ger symtom både från kropp och knopp.

Som dietist i primärvården träffar jag människor med väldigt varierande både historia och sjukdomshistoria och med varierande frågeställningar. Många tror att vi dietister arbetar med kostrådgivning vid övervikt. Det gör en del av oss också. Men dietisten i primärvården träffar både barn och vuxna med väldigt olika frågor relaterade till kost vid olika sjukdomar/besvär i form av allergi, IBS, IBD, fibromyalgi, kronisk smärta, övervikt vid artros, undervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, ADHD, autism mm. Vad vi väljer att äta och dricka är ett mycket bredare område än hur det påverkar vikt eller hälsa ur ett strikt fysiologiskt perspektiv, vi äter givetvis av flera goda anledningar som är mer sociala och kulturella. Men frågan är om det vi ätit allt mer av under de senaste 70 åren i form av skräpmat, socker och vitt mjöl ofta förpackat av en industri som ligger emellan oss som äter maten och miljön den kom ifrån, bidragit via inverkan på människans mikrober till sjukdomsutvecklingen i västvärlden?

Inom den moderna medicinen erkänner vi utan tvekan att man kan äta sig sjuk. Det verkar dock vara värre med möjligheten att äta sig frisk. Det som fortfarande är den rådande uppfattningen är att du kan öka chanserna till förbättrad hälsa om du går ned i vikt, detta ska helst fortfarande göras med hjälp av energirestriktion – d.v.s. att man måste göra av med fler kalorier än de man stoppar i sig.
För att göra detta lite tydligt och även visa hur dåligt det fungerar, ska jag ta mig och min man som exempel. Vi har nu levt ihop i över 10 år och i alla år har han vid så gott som samtliga våra gemensamma måltider ätit dubbelt upp, minst, av det jag ätit. Dessutom äter han chips, jordnötter, andra nötter och två bitar tårta när det bjuds. Gissa vem som håller vikten?
Vi är onekligen olika.
Sedan en tid tillbaka då jag förstått hur stor påverkan våra tarmbakterier har på huruvida vi har lätt eller svårt att gå upp i vikt brukar jag säga att hans tarmbakterier är lite latare än mina. Det är inte riktigt så enkelt med ämnesomsättningen men faktum är att forskare har sett att olika sammansättning av tarmbakterier är förknippade med övervikt eller normalvikt.

Nu är det inte bara vikten som våra bakterier främst i tarmen hjälper oss att hålla ordning på. Människan består till större del, i antal celler sett, av bakterier än mänskliga celler. Det genetiska materialet i människokroppen är 99 % mikrobgener! Dessa bakterier och andra mikrober finns som sagt främst i tjocktarmen. (men även huden, munhålan, genitalier har sin egen mikroflora) När vi stör dessa mikrobiella ekosystem kan det innebära att vi ökar risken för sjukdom.
Det pågår mycket forskning på detta område och forskningsintresset kan sägas ha exploderat sista tiden. En som dock har jobbat i detta fält länge är mikrobiolog, kemist och docent Elisabeth Norin.
I Amsterdam hade jag turen att ha mycket trevligt sällskap av Elisabeth och vi hann med att prata både om bakterier, avföringstransplantationer, dysbios, probiotika och framförallt mångfald!
Utöver våra samtal fick vi också lyssna på föreläsningar med några av de internationellt mest framstående forskarna på ämnet mage-hjärna-interaktion eller ”the gut-brain-axis”

Studier på möss och människor
Ett syfte med konferensen var att minska glappet mellan forskare och kliniker. Mycket av forskningen på detta ämne är gjord på möss och forskarna använder ”musmodeller” där ett exempel kan vara att man genom att stressa djuren framkallar onormala beteenden- antisociala exempelvis.
De vägar som kommunikationen mellan magen och hjärnan fungerar är via hormoner, vagusnerven, immunförsvaret och metaboliter, en biprodukt av tarmarnas arbete med att ta hand om maten vi ätit.
Det här har man kommit fram till med olika djurförsök. När man vill gå vidare och exempelvis ta reda på hur tarmfloran påverkar vid depression stöter forskarna dock på några problem. Hur vet vi exempelvis om ett försöksdjur är deprimerad? En av forskarna illustrerade detta problem med att visa en bild med fyra flämtande likadana tecknade hundar. Under varje bild fanns ett ord för att beskriva hunden; glad, ledsen, uppspelt, deprimerad…
Hur som helst, detta hindrar inte att bygga teorier om hur det skulle kunna fungera på människor utifrån de resultat man ser i dessa musmodeller. Många av försöken som testats på möss och sedan på människor har dessvärre inte samma goda resultat. Vi vet nog för lite ännu för att säga vad det beror på men något som Elisabeth kommenterar om detta är att man i många fall använder enskilda stammar av bakterier som kosttillskott. Om det är något som vi börjar förstå om detta område är det att mångfald av bakterier är förknippat med minskad risk för ex både allergier och diabetes. Det finns forskare som föreslår att hygienhypotesen ska döpas om till ”utarmningen” Det är nämligen det som en del av problemet består i. Vi har med flitig antibiotikaanvändning, och överdriven hygien utarmat tarmfloran. Hur hjälper då en bakteriestam? Kan den rent av orsaka skada? Vi har i västvärlden i genomsnitt betydligt färre stammar av bakterier i vår flora än människor som fortfarande lever mer ursprungligt i naturen – människor hos vilka de typiska välfärdssjukdomarna är obefintliga.

De sjukdomar som var i fokus under konferensen var Depression, Parkinson, Autism och dess koppling till obalanserad Tarmflora och det som kallas läckande tarm eller ökad tarmpermeabilitet. När man tänker på att vår tarm om den lades ut skulle täcka 300m2 är det en hyfsat oroväckande tanke att det i den stora ytan finns läckor. En väldigt stor yta som läcker in i vår kropp. De flesta av oss ser vår mage och tarm som ett organ i kroppen men tänk på att detta stora organsystem egentligen är i konstant kontakt med omvärlden via det vi äter. Ur det perspektivet skulle hela magtarmkanalen kunna ses som en del av utsidan av kroppen.
En mycket klok kvinna med lång erfarenhet av att läka det som kallas för läckande tarm. (mha ett nutritionsprotokoll, GAPS) Dr Natasha Campell McBride, brukar beskriva tarmludd, villi och mikrovilli, som rötterna till ett träd som sträcker sig ned i myllan, som utgörs av vårt tarminnehåll, för att suga upp näring.

Sammanfattningsvis kan man säga att de flesta forskare på ett väldigt typiskt forskarvis och trots stor entusiasm, sa att vi inte kan dra några slutsatser av detta och ”mer forskning krävs”
I något fall hade forskare lyckats ”bota” deprimerade möss med hjälp av probiotikakosttillskott men när detta sedan testades på människor fick det ingen effekt. De hade även gjort en studie på människor. Kvinnor med depression i det här fallet som hade fått dricka yoghurt (som innehåller probiotika) och en grupp fick dricka yoghurt utan probiotika. Kvinnorna i probiotika-gruppen visade sig ha minskade symtom på depression vid studiens slut. Detta leder fram till den forskare som verkligen stack ut hakan och faktiskt ställde frågan rakt ut: Vad kan vi säga då? Och sedan gick vidare och besvarade sin egen fråga med att det faktiskt är för tidigt att säga någonting om kosttillskott och enskilda stammar av bakterier. Men att med maten kan vi börja behandla redan idag! Även i förebyggande syfte.

Sara Dash, Phd, Deakin University, Australien visade bl.a bilder på fermenterade livsmedel som kimchi, surkål, kefir och yoghurt, som alltså innehåller levande bakteriekulturer och är framställda med bakteriernas hjälp. Hon nämnde en studie som de nu var inne i där en dietist hade hållit i en workshop för gravida med övervikt och de hade gjort surkål. Den fermenteringsentusiastiske dietisten i mig jublade och var på vippen att ställa sig upp och ge stående ovationer. Hon tog upp att det är en 60 % ökad risk att barnet får autism om mamman är överviktig och detta är siffror som givetvis måste tas på allvar och att förebygga med kostomläggning utan biverkningar låter som en väldigt rimlig slutsats.  Sarah Dash och hennes kollegor kan man följa vi Deakin University eller via  International Society for Nutritional Psychiatry Research (www.isnpr.org)

Besök på världens enda mikrobmuseum, Mikropia.
Efter den första föreläsningsdagen var det inplanerat ett besök på världens, vad jag vet, enda mikrobmuseum, Mikropia. Under dietistutbildningen hade jag turen att få lyssna till och inspireras av mikrobiolog och docent Ingela Marklinder vid kostvetarinstitutionen Uppsala Universitet. Under kursen i livsmedelsmikrobiologi då vi bl.a tittade på bakterie- och mögeltillväxt i livsmedel och när de blir en förädling eller när livsmedlet blir förstört sa hon vid något tillfälle ungefär att: ”Egentligen vill naturen bara bryta ned och vi försöker bevara. Naturen och mikroberna vill bryta ned för att bygga nytt.” Vi ingår i detta kretslopp givetvis eftersom vi är byggda av samma byggstenar och faktiskt lever i symbios med bakterierna. Flera av kretsloppen och vilka mikrober som var inblandade gick att se i mikroskåp på detta otroligt spännande muséum. Några stora montrar ägnades åt att visa upp livsmedel i olika stadier av förädling, förruttnelse eller nedbrytning. Mitt ibland alla mögliga smörgåsar, mandariner och en gammal hamburgare låg en av mina favoriter: En grottlagrad ekologisk roqufortost!!!

Mögelost

Efter museibesöket bjöds på färsk (!) mat och vin. (Vin är en dryck i allra högsta grad beroende av mikrober för att få de egenskaper vi eftersöker i ett glas Bordeaux eller vad du föredrar)
Jag och Elisabeth fick tid att fördjupa vårt samtal om mångfald av bakterier och tarmflora. Till viss del kom det även att handla om mångfald av typer av människor.

Elisabeth kommer att föreläsa i Föreningen för Integrativ-medicins (FIM) regi 21/1 på ämnet ”the-gut-brain-axis” som en del i föreläsningsserien ADHD i ett större perspektiv, del 3 av 4. Seminarieserien inleddes med att Professor Emeritus Allen Frances var i Stockholm och föreläste och deltog i samtal med alla de föreläsare som under hösten 2016 och våren 2017 ger sina perspektiv på ADHD och förslag på behandlingar framförallt som alternativ till farmakologisk behandling.

Om det är något som Elisabeth återkommer till och poängterar så är det att mångfald är det vi behöver. Mångfald av bakterier. Människan har ett inre ekosystem som har rubbats pga framförallt antibiotikaanvändning, antibiotikarester i maten, men även låg livsmedelskvalitet i form av steril och fiberfattig kost, besprutningsmedel, ja egentligen allt som vi vet dödar mikrober i ekosystem på jordens yta påverkar utan tvekan även människans inre ekosystem. Vilka slutsatser vi kan dra och vilka åtgärder vi ska ta emot denna utarmning är i första hand att använda antibiotika med största försiktighet. Både som behandling för människor och i djuruppfödning.

Avföringstransplantation
Efter långvarig antibiotikabehandling kan i de värsta fallen en person drabbas av den svåra diarrésjukdomen Clostridium difficile. Det är en mycket allvarlig infektion med mycket allvarliga konsekvenser och den orsakar stort lidande för den drabbade även ibland dödlig utgång. Det här är den infektion som man sett mycket positiva resultat av FMT (Feacel Microbiota Transplant) sk avföringstransplantation. 85 % av de behandlade blir symtomfria!

Elisabeths forskning har delvis bedrivits inom detta område och hon har i sin forskargrupp under inte mindre än 20 år kultiverat en bakteriekultur som ursprungligen är donerad avföring. Det är nämligen så man går tillväga när man genomför denna behandling. Avföring från en frisk donator ges till den infekterade. Under konferensen kom frågan upp om inte detta skulle kunna vara en behandling vid depression, parkinsson och autism. Svaret är att man inte vågar börja behandla utan att först göra fler kliniska studier men dessa är på gång och vi kommer att behöva vänta ett tag till på dem.

Så, erbjuder mag-tarm kanalen och forskningen på mikrobiotan den länk som knyter vad vi äter till välbefinnandet hos individen/värden och en ökad förståelse för skillnaden mellan vilken nivå av ”miljögifter” människan klarar av eftersom det individuella tarmbakterieavtrycket är betydligt mer individuellt än våra mänskliga gener! Med betydelsen att samma livsmedel och miljö kommer att påverka olika individer på olika sätt. Trots forskarnas försiktighet är det utan tvekan en bra ide att börja äta mer levande mat, minska på eller helt utesluta skräpmat som socker, vit mjölmat, mat med långa, krångliga ingrediensförteckningar och våga prova sig fram till vad man mår bra av. Ditt personliga mikrobavtryck är som sagt mycket individuellt och bara du vet vad du mår bra av.
Jag är personligen redan helt övertygad och i mitt hem serveras det kefir, surkål, rågsurdegsbröd och mycket annat fiberrikt och annat ”levande” varje dag.

Jenny Levin, leg dietist.

 

En vägg av fekalier
Goudaostar. Förädlade??
Smörgås. Out of date
Mingelmiddag
osv..
Elisabeth Norin
”World Café” Runda bordssamtal för kliniker och forskare
Resultat

 

Opastöriserad folkhälsa

 

Opastöriserad mjölk- vad är problemet?

Några ord om livsmedelskvalitet, generationsperspektiv och ”levande matkultur är de nya säkra livsmedlen”

Ett glas mjölk till det!
Ett glas mjölk till det!

 

Det finns ingenting som kan vara viktigare för den så kallade folkhälsan i Sverige just nu, lite akut är det faktiskt. Än att alla som arbetar med, är insatta i eller bara slentrianmässigt använder ordet folkhälsa med jämna mellanrum, börjar se människor som superorganismer. Jag syftar då på det faktum att vi går omkring med en alldeles egen levande mikrokultur framförallt i våra magar och tarmar men även på huden och slemhinnor. I antal sett har man tidigare sagt att vi människor består av inte mindre än 90% mikrober och 10% människoceller men nu verkar det vara en ny räkning på gång och antalet ser då ut att närma sig mer ett 50/50 förhållande.

Oavsett vilket forskarna räknar fram så finns det all anledning att ta hänsyn till detta faktum när man gör insatser för eller bara uttalar sig om vad som är bra eller inte för folkhälsan.

Vems folkhälsa?

När vi använder ordet folkhälsa, ofta lite slarvigt utan tydlig definition, så ser troligtvis de flesta framför sig en åldrande befolkning med ökat antal fall av diabetes, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och fler av de sjukdomar som vi brukar kalla för välfärdssjukdomar eller livsstilssjukdomar. Jag skulle i den här artikeln vilja lyfta fram våra älskade små barn i ljuset av begreppet folkhälsa och se vilka sjukdomar som drabbar barn idag.

Vi har bland barnen ett ökande antal som lider av eller diagnostiseras med Allergier/matintoleranser, astma, autism och ADHD.

Många allergier kan man växa ifrån, enligt somliga även diagnoser inom autismspektrat och även ADHD. Men varför ökar dessa sjukdomar och diagnoser? Tidigare har man varit inne på att det ska ha att göra med att vi nu har bättre diagnostiska verktyg och flera barn upptäcks och får diagnos. Eftersom antalet barn med autismdiagnoser ökat med flera hundra procent sedan 30-40 år tillbaka ska vi då tänka oss att det går omkring så många vuxna idag utan diagnos? Var är dessa personer i 30-40 års åldern idag undrar jag då? Eller kan vi vara överens om att det är en reell ökning och att vi behöver söka en orsak eller förklaring till det?

Något som vi också vet är att barn som har autism eller ADHD många gånger har en avvikande tarmflora. Dvs balansen mellan goda magbakterier och sjukdomsframkallande magbakterier är störd. Här vet man inte riktigt säkert ännu vad som kom först. Utvecklar barn med autism selektiva matvanor pga sin diagnos och på så vis får en avvikande tarmflora eller föds man med en avvikande tarmflora som leder till utveckling av autism. Eller kan det vara båda scenarion som är giltiga i enlighet med ”the gut brain axis”. Troligvis finns det flera olika orsaker men det orsaksamband som jag kommer att koncentrera mig på nu är det om tarmflora sett ur ett generationsperspektiv där fokus kommer att ligga på livsmedelskvalitet, antibiotika och fibrer.

Ny forkning och nya ideer

Jag läser med stor förtjusning blandat med en del oro Karin Bojs artikel med överskriften, Vi bär en arvsynd i våra tarmar Där hon tar upp det så vansinnigt viktiga generationsperspektivet som man måste ta hänsyn till när man talar om tarmflora och den i västvärlden allt vanligare utarmade tarmfloran. Det är nämligen så att vi äter alltför fiberfattig och steril mat i västvärlden och det är fibrerna som göder våra tarmbakterier. Har man över generationer utarmat tarmfloran vilket även antibiotikaanvändning, överdriven hygien och med stor sannolikhet även miljögifter bidrar till, så kan det vara svårt att vända utvecklingen bara genom att börja äta mycket fiberrika grönsaker igen. Åtminstone var det så för mössen i studien som artikelförfattaren hänvisar till. De som utfört studien svarar på frågor som jag läser i ett annat sammanhang och de är båda ganska skärrade över resultaten men säger såklart som alla forskare gör att det behövs mer forskning för att vi ska kunna dra några slutsatser.

På Karolinska Institutet pågår forskning om ADHD och tarmflora och studien har tre huvudsyften.

*Kan antibiotikabehandling tidigt i livet öka risken för psykisk sjukdom i barndomen?

*Har Barn med ADHD inflammation i tarmen och har bakterieprodukter läckt ut i blodet?

*Kan mag/tarm-problem och psykiska symtom hos barn och ungdomar med ADHD förbättras genom att ta ett probiotikatillskott som har antiinflammatoriska egenskaper? (Det kosttillskott som används innehåller en kombination av probiotika, själva bakterierna, och prebiotika, som är fibrer dvs mat för bakterier)

Det här är verkligen spännande forskning som förhoppningsvis kommer att hjälpa många barn och även vuxna framöver. Mycket av det man kan åstadkomma med hjälp av ett probiotika+prebiotika kosttillskott kan man dock redan nu börja införa i sin familj genom att lägga om kosten.

Livsmedel som vore positivt att lägga till i barnets kost är alltså:

*Surkål eller andra syrade grönsaker

*Lök, vitlök, purjolök

*Jordärtskocka, kronärtskocka

*Alla grönsaker som barnet kan tänka sig att äta

*ytterligare fler grönsaker som barnet kan tänka sig.

*Syrade naturella (osötade) mjölkprodukter med naturlig fetthalt. (Gör din egen kefir!, recept och gryn finns här.)

Enkelt!

Alla föräldrar med barn som äter surkål räcker upp en hand….

Hur många barn med ADHD eller autism kommer att acceptera dessa livsmedel?

Det är givetvis enkelt att berätta hur man SKA göra och vad man SKA äta men när det gäller barn och mat råder diskrepans mellan teori och praktik.

För vissa barn kan det fungera att dricka smoothies med grönsaker i (kanske inte vitlök..) eller såser med finmixade grönsaker. Gör man dessa smoothies med Kefir som man gjort hemma får man dessutom massor av goda bakterier på köpet, det som kallas probiotika.

Ett annat alternativ som på senare tid har pockat på uppmärksamhet, som kanske är det absolut bästa alternativet, är opastöriserad mjölk för folkhälsan, framförallt barnens och kommande generationers.

Det är så otroligt viktigt att vi får börja köpa opastöriserad mjölk i vanliga butiker och anledningen till att det är ett lite brådskande problem är ju såklart att det föds barn varje dag som eventuellt skulle ha haft hjälp av att få dricka den eller att mamman druckit den när hon var gravid.

Det finns alltså tydliga indikationer på att den opastöriserade mjölken skulle kunna bidra till att minska astma och allergier bland barn. Att allergierna bland barn ökar råder det ingen tvekan om. Att opastöriserad mjölk är enda lösningen är inte särskilt troligt. Att den skulle minska symtom på ADHD vet vi inte eftersom det har vi inte studerat.

Varför har opastöriserad mjölk så finstämda immunstimulerande effekter? Det vet vi nog inte hela sanningen om men enligt en mycket informativ och roligt vinklad artikel skriven av Professor Agnes Wold i tidningen Fokus (www.fokus.se ”Dags för en kovändning.” )kan det ha med fettkulorna och deras membran att göra. Det är alltså viktigt att dessa inte förstörs för att mjölken ska ha kvar sina ursprungliga kvaliteer. Den process som mjölken utsätts för idag gör att bakterier dör och enzymer förstörs (pastörisering) Fettkulor och membran slås sönder i processen som kallas homogenisering. Mjölken som heter ”lantmjölk” eller ”gammaldags mjölk” är inte homogeniserad men den är pastöriserad.

För ett barn är det oftast lugnt att dricka ett eller flera glas mjölk, något som många enkelt skulle kunna få in i sin vardag. Varför börjar vi inte där? Med maten. Enkelt. Fungerar det inte? Får barnet inget tillskott av naturlig probiotika och immunmodulerande fettkulemembran via opastöriserad mjölk, ja då kommer barnen bara ha druckit mjölk, det gör de allra flesta barn ändå. Vad har vi att förlora?

För våra barns fysiska eventuellt även psykiska hälsa? Ingenting.

(Talkör: Men vi får ofta rapporter om att barn som gjort studiebesök på mjölkgårdar och fått testa mjölken har blivit magsjuka även barn som bor på gården har blivit sjuka av att dricka den, vi rekommenderar inte att man ger opastöriserad mjölk till barn.)

Nästa gång som vi hör den här argumentationen vill vi givetvis också ha svar på vilken slags mjölk det var barnen hade druckit, hade korna gått ute och käkat gräs? Följdes de hygienrutiner som måste hållas om man ska dricka den opastöriserade mjölken?

I vår familj dricker vi opastöriserad mjölk sedan ca två år tillbaka. Vår son som tidigare drack laktosfritt klarar av den utan problem. En familjs upplevelse utgör tyvärr inte något vetenskapligt underlag och det finns ett större hinder som heter pastöriseringstvång i vägen. Den här lagen kom till för nästan 100år sedan och fyllde säkert en viktig folkhälsofunktion då. I dagsläget kan mjölken kontrolleras, med modern bioteknik. Vi har också väldigt goda kunskaper om livsmedelshygien. Som en jämförelse kan man bara tänka på de medicinska framsteg som gjorts de senaste 100 åren! Men opastöriserad mjölk! Där går liksom gränsen. Det verkar vara en hård nöt att knäcka, vi kan bara inte analysera för eventuella patogener eller?

För folkhälsan och kommande generationers fysiska hälsa är det oerhört viktigt att vi omvärderar vad säkra livsmedel är. Idag talar vi ofta om säkra livsmedel utifrån livsmedelshygiensynpunkt och inte ur tarmflora eller hälsosynpunkt. Alla som arbetar inom livsmedlelsproduktion eller försäljning är bekanta med HACCP (Hazard analysis critical control points) Vi skulle behöva lägga till ett HACCPARFFG (Hazard analysis critical control points and risk for future generations.

De nya säkra livsmedlen är:

Livsmedel som innehåller en levande bakteriekultur eller har förädlats genom processer där mikrober är inblandade, exempelvis surdegsbröd men även vin!! (OBS för vuxna) och

Livsmedel som, med risk för att låta flummig nu, Moder jord har försett oss människor med genom den fantastiska processen som vi kallar för evolution. Detta påstående är givetvis giltigt även om man inte tror på den!

Sammanfattningsvis

Alla vi som på något sätt arbetar med folkhälsa eller använder ordet måste omgående börja se människan som det ekosystem hon är och börja förse detta ekosystem med näring.

Alla så kallade livsmedel som har gått igenom en fabrik måste börja betraktas med större skepsis. Till livsmedelsindustrin, en uppmaning; börja anställa mikrobiologer om ni ska ha en chans och till föräldrar: kontakta din närmsta lokala mjölkbonde och fråga om du får komma förbi och prata om mjölk, hygien, kornas välbefinnande, mjölkpriser, framtiden. Har du tur kanske barnen får hjälpa till att mocka lite koskit, Det är nyttigt för dem!

Jenny Levin

Leg. Dietist, Kulturer för Hälsa.

Några korta fakta om opastöriserad ekologisk mjölk från kor som äter gräs:

(Det är den sorten vi köper i alla fall)

*Ekologisk mjölk innehåller mer av omega 3 fettsyror än icke-eko

*Mjölken innehåller 1,5 mikrogram D-vitamin/100g redan i Mars när korna bara gått ute sporadiskt eller kort tid. (Vanlig mellanmjölk berikad med D-vitamin innehåller 1,0 mikrogram/100g

*Barn som varit på studiebesök på mjölkgårdar som smittats med framför allt EHEC har fått det genom att klappa smittade djur och därefter haft dålig handhygien. Ingen har kunnat bevisa att det är genom att dricka mjölk.

*Kor som bara äter grovfoder står emot EHEC-smitta.

*Opastöriserad mjölk självsyrar, även vid låga temperaturer, och bildar på så sätt probiotika.

*Mjölk från kor som bara äter gräs o örter får en bättre balans mellan mineraler som stödjer tarmens metabolism.

*D-vitamin med stöd av K2 (vitamin) motverkar flera allergier. K2 får kor som går ute och betar.
Som en bonus förutom bättre folkhälsa får vi också bättre miljö och klimat av att kor går och betar gräsvallar. Då mera koldioxid binds ner i matjorden av mikrolivet nere under gräset.

Opastöriserad mjölkfakta från Per-Inge Svensson på Löpareskogens gårdsmejeri

GAPS- grupp startar 12:e Januari i Stockholm

Gaps grupp bild

Januari startar jag en GAPS-grupp för nya och erfarna GAPSare i Stockholm.

Vi kommer att hålla till på Balanscenter på Brännkyrkagatan 111 b på Södermalm. (T-bana Zinkensdamm) på tisdagar mellan 17-19

10 tillfällen är bokade och förhoppningen är att vi blir minst 10 personer. Tanken är att jag ska hålla en föreläsning om olika delar av GAPS samt gå igenom någon matlagningsteknisk del kopplad till GAPS som Buljongkok, syra grönsaker eller kefir.  Det kommer att ta ca 1-1,5 timmar och resterande tid använder vi till frågor och samtal om hälsa.

Priset är 500kr för 10 tillfällen som betalas i förskott eller 100kr per tillfälle. Anmälan krävs eftersom det också finns ett maxantal på ca 20 personer.

För mer information kontakta:

Jenny Levin, Leg dietist och GAPS practitioner

jenny@dietistan.se

legitimeraddietist.se