Författare: Matkultur

Ok vi accepterar det faktum att det är Jimmie Åkessons feberdrömmar som styr vad vi ska ägna oss åt inom vården och omsorgen, det är både vansinnigt, banbrytande och fasansfullt skrämmande på samma gång. Jag tänker att det nog bara är att göra som de säger så jag börjar ihärdigt studera vad det innebär att leva så att säga Ayurvediskt. Liksom i enlighet med den Ayurvediska kunskapen som nu är det vi ska rätta oss efter i Sverige. Hör ni det, det är gammal hederlig kunskap det här, skriker det nya vårdprogrammet. Nummer 1, fastställ vilken typ av dosha personen är som du har att behandla. Alltså är det en Kapha, Pitta eller Vata. Hur i helvete gör jag det? En tre-årig dietistutbildning har inte lärt mig ett skvatt om olika typer av metabolism, som att det skulle vara annorlunda. Alltså skulle då vissa människor kunna äta annan mat en andra och gå upp eller ned i vikt?

Jag tar hjälp av wikipedia ”Ayurveda (आयुर्वेद sanskrit: ayus, ”liv”, veda, ”kunskap”), även ayurvedisk medicin, utgör en form av indisk läkekonst. Ayurvedisk medicin betraktas som alternativmedicin;^[1] vetenskapliga belägg för att ayurvedisk medicin skulle kunna bota någon sjukdom saknas,^[2] och ayurveda är därför pseudovetenskap”

Knappast hjälpsamt, tar den engelska wikipedia i stället ”Ayurveda (/ˌɑːjʊərˈveɪdə, -ˈviː-/)^[1] is an alternative medicine system with historical roots in the Indian subcontinent.^[2] The theory and practice of Ayurveda is pseudoscientific.^[3][4][5] Ayurveda is heavily practiced in India and Nepal, where around 80% of the population report using it.^[6][7][8]”

Massor av människor använder sig av det, 80% av bara Indiens befolkning blir ju 800 miljoner människor. Vet inte hur många som bor i Nepal. Men en skulle ju kunna dra slutsatsen att om 800 miljoner människor praktiserar något och överlever så är det i alla fall inte livsfarligt. Men vem har å andra sidan påstått att något är livsfarligt bara för att det är pseudovetenskapligt? Problemet är väl det där med doshorna fortfarande, kroppstyper, olika slags kroppar i den här världen, banbrytande. Jag tar ett typiskt personlighetstest, i stil med vilken färg är du eller vilket stjärntecken passar du ihop med. Kommer fram till att jag är en Pitta dosha med en Kapha obalans. Vilket vid första genomläsningen ger att jag när jag är i mitt rätta element kan äta nästan vad som helst, har en strak agni, alltså matsmältning, och lätt bygger muskler om jag tränar. Låter rimligt.

Men nästa steg är att jag måste bota min Kapha obalans genom att äta rätt livsmedel och träna som en Kapha. För att komma till mitt utgångsläge som när jag föddes enligt mitt test var en Pitta.

Ska jag sedan göra det här testet på mina patienter? I Indien utbildar man sig till Ayurvedisk behandlare i minst 5 år. Och det är bara tiden. Jag vet ingenting om Indisk kultur, matkultur, förutom tikka Masala. Känner mig så fruktansvärt outbildad och okunnig.

Dietistens dagbok del 1

Det var efter valet 2022 som Jimmie Åkesson började ha de där feberdrömmarna, han längtade bort från eller egentligen till något. Han längtade efter något mer, med doft av kanel och kardemumma. Bortom kanelbullar och kardemummalängder i all oändlighet. Någonstans djupt ner i hans långa dna-virvlande ursprung fanns en längtan efter något mer näringsrikt och med förunderliga smaker av mångfald.

Under valrörelsen sågs ju många partiledare med en varmkorv i handen, SR gjorde i ett undersökande reportage gällande att det var det mest folkliga en politiker kunde ses äta, publikfrieri eller mest röstfrieri i det här fallet. Får en att undra om det verkligen bara var Jimmie som hade de där feberdrömmarna? Representanter från höger; varmkorv! representanter från vänster varmkorv! (kunde man ju tro att det skulle varit en vego-korv åtminstone) Nej, det var vanlig simpel vurre med bröd. Alla ville visa upp de där korvarna men längtade egentligen efter något annat?

När han sen fick makten, vem det nu var som fick makten, gick det väldigt fort när han väl satte igång, han tog kontakt med en stark man vid socialstyrelsen och vips bestämdes det att alla landets dietister nu skulle ge råd efter den mångtusenåriga ayurvediska traditionen, Ayurveda! Ayurvedisk läkekonst helt enkelt. Så mer indisk mat och mindre varmkorv?

Invändningen från den svenske korvhantverkaren kom blixtsnabbt. Det finns fantastiska korvar i det här landet, hantverksmässigt tillverkade efter konstens alla regler. Syrade korvar, smakrika, fänkål, chili, chorizo, bratwurst, korv med högt köttinnehåll, korv med inte något kött alls, även om de kanske inte borde kallas för korv direkt, men allvarligt! Inget fel med att äta korv!

Jo, nej, säkert inte, svarar jag. Men det var ju egentligen inte det som var problemet med vare sig valrörelsen eller med att de som deltog i den åt korv av låg kvalitet. Det är viktigare nu att förstå varför alla i nya regeringen verkar vara överens om att vi som jobbar med mat inom vården ska följa gammal indisk läkekonst som vårt nya vårdprogram. Oavsett om korven är bra eller dålig, så kommer det här bli jävligt knepigt och troligtvis inte i linje med vad vi brukar kalla för vetenskaplig evidens och framförallt inte beprövad erfarenhet, dvs min professionella erfarenhet är begränsad när det gäller Ayurvedans både innehåll och behandlingsmöjligheter.

Korv hantverkaren rycker på axlarna och börjar tillverka en korv med smak av koriander och kummin, Livsmedelsverket började uppdatera sin hemsida och tillsatte en expertgrupp, ingen frågade om livsmedelsindustrin hade något med allt att göra, läkemedelsverket satte sig ännu längre och tryggare in i läkemedelsindustrins knä och tittade på när hela psykiatrin blev medikaliserad, nu när vi har den här marknaden tänkte dom behöver vi egentligen inte de där gamla typ 2 diabetikerna och hjärt-kärlsjuka. De kan få gå och läka sig hos nån dietist istället. Helt ok för oss sa de och spejade ut över sin nya framgångsrika horisont av SSRI, ritalina och concerta.

OK, knepigt tänkte jag innan jag somnade. Ayurveda.